För en tid sedan deltog jag i en panel på SwedenBIO summit i Malmö. På scenen deltog moderaternas näringspolitiske talesperson Lars Hjälmered samt näringsutskottets ordförande Jennie Nilsson (S), följt av en panel av life science-företagare. Vi var alla rörande överens om att life science branschen är en viktig exportnäring för Sverige och att vi vill se en konkurrensmässig utveckling framåt. Frågor som berördes var kompetensförsörjning, finansiering, förutsättningar för att kunna genomföra kliniska prövningar i Sverige och vad vi saknar mest när vi inte längre har stora svenska läkemedelsbolag med huvudkontor i vår närhet.

Frågorna är stora, men de politiska initiativen som verkligen tar hänsyn till vår bransch och dess möjligheter till tillväxt kan göra reell skillnad framöver. I veckan samlas politiker, branschfolk och intressegrupper i Almedalen för att inspirera, påverka och samtala. Som entreprenör med tidiga läkemedelsprojekt i fokus, här och nu, är jag kanske lite otåligare än så.

Jag är övertygad om att vi i branschen själva måste forma vår framtid. Vi måste söka globalt kapital likväl som vi självklart arbetar med kunder på en global marknad, även om vi verkar nationellt. I Sverige krävs en väl fungerande näringskedja från akademisk forskning via produktbolag som utvecklar nya läkemedel med hjälp av skickliga specialiserade konsultbolag av alla de slag, produktionsbolag och passionerade ledare. Arbetstillfällen kommer i huvudsak att växa utanför produktbolagen och kompetensutveckling kan ske även i mindre bolag. Det öppnas fler karriärvägar och det skapar förutsättningar för en god rörlighet av personal om nätverken blir effektiva. Jag hoppas att även sjukvården får möjligheter att deltaga mer i kliniska studier framöver då jag är övertygad om att det är en viktig komponent – inte bara för vår konkurrenskraft – utan även för kompetensförsörjning.

Läkemedelsutveckling ska vara strikt reglerad till sin natur, men det betyder inte att vår bransch inte kan lyfta blicken och våga ta fram det vi är riktigt bra på. Som till exempel att med mod och vilja göra affärer som skapar kassaflöden som i sin tur används för att skapa nya projekt. Affärsmodellerna för mindre bolag måste formas efter förutsättningarna och goda exempel kommer att inspirera till fler nya bolag. Det är helt okej att göra både små och stora affärer på utvecklingsprojekt, så länge det finns en god kvalitet och spets, och varför måste så många projekt drivas som enprojektsbolag? En affärsmodell där flera projekt utvärderas och utvecklas så länge som de har förutsättning att generera en god kassa borde vara intressant även ur ägarperspektiv över tid.

Det finns gott om utmaningar inom tidig utveckling av nya läkemedel och behandlingsmetoder, men samtidigt finns det minst lika många möjligheter. Vi i PULS ser fram emot att ta del av dem och vara en aktiv spelare i den svenska life science industrins framtid.

Glad sommar!

Sarah Fredriksson
VD, PULS