Dagarna innan jul publicerade regeringen sin nya life science-strategi. Den beskriver åtta prioriterade områden som ska stärka branschen och bidra till Sveriges fortsatta välstånd. Sverige har en lång och god tradition inom life science, men jag önskar att vi skapar ännu bättre förutsättningar för att det fortsatt ska vara så och därför gläds jag åt initiativet. 

Innovation är och har varit en styrka som jag tror att vi som land ofta blir förknippat med. Innovationskraft är förstås ett måste i vår innovativa och högteknologiska bransch, men det räcker inte. Även en starkare konkurrenskraft och en ökad samverkan måste till. Jag tänker då framförallt på framtiden för mina 42 000 kollegor som är spridda på de cirka 3 000 life science-bolagen runtom i landet. Vi vill bli fler och vi vill bygga starkare och större bolag. Vi är alla verksamma på en internationell spelplan och för oss är därför Agenda 2030 sedan en tid tillbaka en självklarhet för att vara konkurrenskraftiga och verka för en hållbar framtid. Vad kan Sverige göra för att stärka konkurrenskraften och spetsa till den ytterligare? Innovation och god samverkan inom landet – och ännu hellre inom hela Norden – är två mycket bra komponenter, men för att få investeringar och kompetens till Sverige krävs mer. Det är oerhört viktigt att vi fortsätter att stärka sjukvården så att vi kan bli ett attraktivt land för att genomföra högkvalitativa kliniska studier och för att säkra och expandera värdefulla biobanker och dataregister. Att använda tvärvetenskapliga tekniska lösningar inom prevention och vård sticker också ut som ett bra fokus för svensk life science där vårt kunnande och innovationsförmåga inom den digitala tekniken är en viktig konkurrensfördel.

Jag önskar också att vi under nästa decennium tar stora kliv inom traditionell läkemedelsutveckling för att effektivisera utvecklingen och säkra framtidens läkemedel till rimliga kostnader. Det tar idag i medeltal fyra år att gå från idé till en ny läkemedelskandidat och sedan i genomsnitt ytterligare 10 år av preklinisk och klinisk forskning innan det nya läkemedlet når patienten.

Det har sett i stort sett likadant ut under de senaste 20 åren. Kostnaderna per projekt har inte gått ner, tvärtom, men effektiviteten i utvecklingsförloppet har förbättrats något. Genom att kombinera erfarenhet, ”big data” och artificiell intelligens tror jag att vi kan bli ännu effektivare. Nya bättre hjälpmedel som kan göra oss mer effektiva och hjälpa oss att fatta disciplinerade beslut om vilka projekt som ska finansieras och när det ska stängas efterfrågas. Detta är ett område där de aktörer som äger stora mängder data visserligen ligger före, men där den svenska life science-sektorn sannolikt kan vara tidiga med att implementera och visa både samhällsnytta och framgång för små och medelstora biotechbolag.

Jag ser fram emot att få möjligheten att arbeta med innovation och ny teknik tillsammans med kunniga kollegor inom Aqilion såväl som utanför och som alla bidrar med spetskunskap, erfarenhet och modet att tänka nytt. Det är ett privilegium för mig personligen. Men, det är också framtiden för Aqilion i vår ambition att skapa värde för våra kunder och ägare genom att framgångsrikt bidra till utvecklingen av framtida läkemedel för patienten.

Med önskan om ett spännande life science år under 2020!

Sarah Fredriksson
VD, AQILION AB
www.www.aqilion.com

 

Ladda ner i PDF-format »